ROHVOL

jag vågar inte skriva en dikt om en förlorad man
som jag lovade jag skulle ta tag i någon gång på en toalett
jag vågar inte skriva om en människa som håller i mina händer
men som släpper när det går för fort

jag vågar inte skriva något om
en sekund av enighet och en sekund
av osynliga tårar
en klarsynt sekund och när jag förstod
att jag var en av tusen dårar

jag vågar inte skriva om
dina ben som jag aldrig vågat berätta att jag älskar
jag vågar inte skriva om dina små händer
jag vågar inte skriva hur bra de känns

om du bara hade kunnat hoppa in i mitt huvud

om jag bara hade lärt mig ditt språk

om du bara hade lärt dig mitt

om du bara hade fattat hur lika vi är

och om du bara fattat hur bra det är