ROHVOL

vi kom varandra närmre, du och jag i vår och jag är tacksam för att du orkade lyssna. men jag har saknat din hand, har saknat din röst. och det har alltid varit jag och mina tvivel, du och dina vänner. men vadå, det är inte slut, det är bara mitt hjärta som för ett tag nu fått lugna ner sig. jag tänker inte leta efter en annan du, när jag vet att jag är bra på att övertala. förlåt för att din tröja luktade spya. det var för din skull. eller ditt fel, kanske. jag klädde upp mig för dig, jag klär fortfarande upp mig för dig. kanske kommer du se mig, kanske kommer du överraska mig. jag kan aldrig riskera att bli lämnad nu.

det var egentligen inte en indisk man, det var vårt undermedvetna som spökade. jag var nog kär i dig redan då, trots att jag intalade mig själv att jag inte blev det. du kan väl säga att du känner mig. känner igen dig i mig. jag känner inte igen mig när du är i mig.