ROHVOL

även fast igårkväll var lätt den bästa konsertupplevelsen EVER, en av de bästa männen jag varit så nära i hela mitt liv, så måste jag ändå klaga lite. förbandet var också bra, ja, de var faktiskt skitbra och det var inte alls en jobbig förbands-väntan denna kväll. men konserter. då jag är en lättirriterad person i mig själv, klarar jag inte av att stå i ett kvavt rum med störiga människor för länge utan att klaga. ja, martina, jag vet att du håller med mig att jag är sådan, så snälla, inga bitchy comments.

saker jag hatar med konserter (jag kan ju inte älska för mycket):
- långa människor som fått för sig att de kan stå långt fram (seriöst, vad tror ni?)
- människor som säger "ssssshhh" (dina "sshhh"-ljud är faktiskt så fruktansvärt mycket mer irriterande än någon som säger något tyst. fitta.)
- människor luktar svett (klart det kan bli varmt, men sluta lukta urin, please)
- att människor som luktar källarpäron ska stå skitnära en (uuuuuuuuuueeeee)
- människor som står och blundar till musiken och gungar sakta (ibland ler de också.)
- par som tror att konserter är ett kärleksnäste. ett ställe där de kan stå och kramas och blunda och pussas till sina favoritballader (O M G)

små distraherande saker. som t.ex. igår, ett lesbiskt par på andra våningen. jag har inget emot denna läggning, de får lov att gå på konsert och stå där och hångla och vad de vill, men jag kan inte hjälpa att bli distraherad. det är inte det att jag aldrig sett ett lesbiskt par förut, för det HAR JAG. det är bara så att jag måste kolla. minsta lilla smekning på armen, minsta lilla puss, reagerar jag på och måste kommentera.