ROHVOL

i fredags var det dags att rensa våra hjärnor på celler igen, det var dags för en jävligt fet fest vid triangeln, det var dags för väldigt mycket vodka, väldigt mycket dans, väldigt mycket piss på södervärn, väldigt mycket taxi, väldigt mycket gång, men också, något annat. det var nämligen dags för oss att dö. i alla fall enligt vår busschaufför (som enligt sara var "sååå söt") som tänkte att "ja, nu när jag kör dessa ungdomar, kan jag väl lika gärna mörda dem med". han körde ner i ett dike och för att göra som jag alltid gör, vilket är att överdriva med måtta, kan jag säga att vi låg ner, skrikandes i en jävligt sne buss.

efter många skrik och många "är du DUM i huvudet?!!!!" öppnade chaffisen dörrarna och vi fick gå ut i sumpmarken. jag ringde min mamma och grät och en timme senare, var vi på en ny buss, på väg in i dimman. sjukaste kvällen på JÄVLIGT länge, må jag berätta.