ROHVOL

och någon dansade folkdans i hans bröst
fjärilar föddes i hennes mage,
efter larver han placerat där med sin tunga
"titta efter mig i ett fullsatt rum, så ska jag göra detsamma"
hon spelade franska låtar för honom på nätterna
och la telefonen mellan sin mun och högtalarna
så att han kunde välja själv
hon strödde glittret från sina ögon
över hans månar och utan att bli generad tog han emot
hon frågade varför tavlor han målade aldrig prydde hennes ansikte
och han svarade att han ville lära sig detaljerna först
"som det blåa märket på din kind efter din skrattmåne"
hon gav honom sitt höga skratt och placerade det i hans mun
han la sin hand på hennes vita axel
"du behöver en ny sagobok, för det är du som tar mig med storm"