måste dela med mig av något. något känsligt. något jag inte berättat för många. men just nu, just idag, vet inte om det beror på att jag sitter ensam hemma i min lägenhet och att jag precis såg en harkrank. kan mycket väl vara så att jag just nu bara känner att det är dags nu.
jag har aldrig varit ett stort fan av celine dion. har aldrig tyckt att hennes röst är så bra som alla säger. jag har mest varit anti-mainstreem och jobbig och tyckt att hennes röst var lite störig. sen en dag kollade jag på oprah (love her) och celine dion var där. jag bara "ohhhmmmyyygoooddpalla". och hon berättar lite sorgliga berättelser, överraskar en tjej som tydligen var ett megafan och sjunger en låt. jag grät hela avsnittet. av glädje, medkänsla och av hennes röst.
ända sedan det avsnittet börjar jag gråta varje gång jag hör henne sjunga. försöker såklart slå bort det, eftersom att jag inte vill bli retad av mina coola kompisar. men när jag är ensam... shit.
4